Jag tänker mig att jag vill ha en lugn trädgård a la Ulla Molin. Där det gröna bildar bas och form och feeling. Inte mycket som blommar. Men grönska. Trampvänliga stigar. Formationer i olika levande material. Att olikheterna lyfter fram varandra. Utan att konkurrera och skrika sig hesa. Bara lugnt. Frodigt. Jordigt. Hemvänligt.
 
Nästa stund kan jag sukta efter Piet Oudolfska blomstråk. Naturliga penseldrag genom landskapet. Fylliga blommassor som vävs ihop till konst. Jag tänker mig att jag skulle kunna ha några växter som ofta återkommer i hans design i slänten ned mot bäcken. Det är ingen rabatt där idag. Det är nog inte så mycket till jordlager ens. Mest som en stenhäll med mossa på och längst ned mot fåran en massa vassväxter.
Ifjol slängde jag ned ett gäng bergenior på vinst och förlust. Det var ju det enda jag hade i överflöd så det gör inte så mycket om ingen tog sig. Och faktiskt; de där bergeniorna som jag aldrig riktigt kunnat tycka om tidigare blev lite mer älskvärda ifjol. Det är ju som med annat här i livet; det gäller att tänka och se det positiva = blankgröna hållbara blad som många ggr är vintergröna. 
 
 
För fuktig mark finns några växter som jag provar att fröså. Som fackelblomster och gökblomster. Hampflockel och fläckflockel. Sen har jag köpt barrotade perenner denna vecka som också ska kunna planteras där. Det verkar dock vara mest ceriserosa färger på det mesta jag tänkt mig. Men jag tänker blanda in vitt så klart. Plymspireor och vitlysing. Vit skogsaster. Vitt löjtnantshjärta. Vit näva. Lite daggkåpor och ormbunkar. Stjärnflocka och fingerborgsblomma. Och så ska den mjöldaggiga sibiriska ärtbuskhäcken bort. 
 
För att inte behöva gräva ihjäl mig när väl denna vinter släpper sitt tag så tänker jag mig att skaffa fler krukor. Och danske Claus Dalby är bara så himla inspirerande. Han sätter en sort per kruka och arrangerar om efter säsong och humör. Därför har jag börjat att fröså även vackra bladväxter. Så under lysrören finns rangliga silvereksplantor och små groddar av rödådrad syra. Och häromdagen beställde jag även palettbladsfrö. Bland de barrotade perennerna som beställdes fanns alunroten CanCan med.
 
 
Silverekplantor som jag toppat för att få lite buskigare.
 
Men sen kommer jag tillbaka till det där med ekonomin igen. Vad fasen kommer inte en hel uppsättning av stora krukor och fat och liknande att kosta!?
Jag räknar efter och kollar Claus trapp/grindarrangemang som jag bara älskar och får det till minst 50 krukor. Och om jag lyckas fynda en kruka för en hundring skulle en sådan kruksamling tom och naken kosta mig minst 5000kr.Och nu vill jag ju kanske ha lite på flera ställen. Well. 10000kr på krukor har jag inte riktigt, så här måste grubblas och värkas fram en lite mer kostnadsbesparande lösning. 
 
Återkommer. 
 
 
 
 
 
 

... inspiration ...

Allmänt Kommentera
 
Jag tänker mig att jag vill ha en lugn trädgård a la Ulla Molin. Där det gröna bildar bas och form och feeling. Inte mycket som blommar. Men grönska. Trampvänliga stigar. Formationer i olika levande material. Att olikheterna lyfter fram varandra. Utan att konkurrera och skrika sig hesa. Bara lugnt. Frodigt. Jordigt. Hemvänligt.
 
Nästa stund kan jag sukta efter Piet Oudolfska blomstråk. Naturliga penseldrag genom landskapet. Fylliga blommassor som vävs ihop till konst. Jag tänker mig att jag skulle kunna ha några växter som ofta återkommer i hans design i slänten ned mot bäcken. Det är ingen rabatt där idag. Det är nog inte så mycket till jordlager ens. Mest som en stenhäll med mossa på och längst ned mot fåran en massa vassväxter.
Ifjol slängde jag ned ett gäng bergenior på vinst och förlust. Det var ju det enda jag hade i överflöd så det gör inte så mycket om ingen tog sig. Och faktiskt; de där bergeniorna som jag aldrig riktigt kunnat tycka om tidigare blev lite mer älskvärda ifjol. Det är ju som med annat här i livet; det gäller att tänka och se det positiva = blankgröna hållbara blad som många ggr är vintergröna. 
 
 
För fuktig mark finns några växter som jag provar att fröså. Som fackelblomster och gökblomster. Hampflockel och fläckflockel. Sen har jag köpt barrotade perenner denna vecka som också ska kunna planteras där. Det verkar dock vara mest ceriserosa färger på det mesta jag tänkt mig. Men jag tänker blanda in vitt så klart. Plymspireor och vitlysing. Vit skogsaster. Vitt löjtnantshjärta. Vit näva. Lite daggkåpor och ormbunkar. Stjärnflocka och fingerborgsblomma. Och så ska den mjöldaggiga sibiriska ärtbuskhäcken bort. 
 
För att inte behöva gräva ihjäl mig när väl denna vinter släpper sitt tag så tänker jag mig att skaffa fler krukor. Och danske Claus Dalby är bara så himla inspirerande. Han sätter en sort per kruka och arrangerar om efter säsong och humör. Därför har jag börjat att fröså även vackra bladväxter. Så under lysrören finns rangliga silvereksplantor och små groddar av rödådrad syra. Och häromdagen beställde jag även palettbladsfrö. Bland de barrotade perennerna som beställdes fanns alunroten CanCan med.
 
 
Silverekplantor som jag toppat för att få lite buskigare.
 
Men sen kommer jag tillbaka till det där med ekonomin igen. Vad fasen kommer inte en hel uppsättning av stora krukor och fat och liknande att kosta!?
Jag räknar efter och kollar Claus trapp/grindarrangemang som jag bara älskar och får det till minst 50 krukor. Och om jag lyckas fynda en kruka för en hundring skulle en sådan kruksamling tom och naken kosta mig minst 5000kr.Och nu vill jag ju kanske ha lite på flera ställen. Well. 10000kr på krukor har jag inte riktigt, så här måste grubblas och värkas fram en lite mer kostnadsbesparande lösning. 
 
Återkommer.